2024-06-11 06:19Pressmeddelande

Två av tre tror att extrema naturhändelser i den egna kommunen blir vanligare om tio år

ÖversvämningÖversvämning

Två av tre tror att naturrelaterade extremhändelser i den egna kommunen kommer att bli vanligare de kommande tio åren, enligt en undersökning från Statens geotekniska institut. Undersökningen visar samtidigt att en majoritet av medborgarna inte har förberett sig för extrema naturhändelser.

Novus har på uppdrag av Statens geotekniska institut, SGI, undersökt befolkningens utsatthet för naturrelaterade extremhändelser. Undersökningen har genomförts i Sveriges tio identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Med extremhändelse menas en allvarlig händelse av typen torka, skogsbrand, översvämning, erosion, stormar, vattenbrist samt ras och skred. Undersökningen är genomförd i en slumpmässigt rekryterad panel, vilket innebär att resultaten är generaliserbara till befolkningen i det aktuella området. Det har genomförts minst 300 intervjuer i varje riskområde. 

Tre av tio har upplevt en extremhändelse

Undersökningen visar att tre av tio av har personliga erfarenheter av naturrelaterade extremhändelser i den egna kommunen. Omkring två av tre tror att extremhändelser i hemkommunen kommer att bli vanligare om tio år. Den pågående klimatförändringen anses vara den främsta orsaken till att extremhändelser kan bli mer vanliga i framtiden.

Mest oro för torka och skogsbrand

Oro för specifika händelser varierar beroende på geografisk plats och lokala förhållanden. Torka och skogsbränder toppar listan generellt, och det är tydligt att människors oro återspeglar de risker som finns där de bor. Längs Blekinge- och Kalmarkusten oroar sig invånarna främst för torka, där har hälften av de svarande uppgett att de oroar sig för torka, medan boende längs mellersta Dalälven och mellersta Norrlandskusten är mest oroade för skogsbränder. Endast 6 % av de svarande i riskområdet Västkusten – Göta älvdalen uttrycker att man är oroad för ras och skred, trots att detta är det område med högst risk för ras och skred i Sverige. Mest oroliga för erosion, ras och skred är boende i Jämtlandsfjällen (14%).Bilden visar HannaSofie Pedersen

–Undersökningen visar att allmänheten har en hög medvetenhet om riskerna kopplat till en klimatförändring. Det finns både en oro för vad som kan inträffa och sannolikt en förväntan om att myndigheterna ska arbeta med klimatanpassning av samhället, säger HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning på SGI.

Låg beredskap hos medborgarna

Den oro som medborgarna ger uttryck för återspeglas inte i beredskapen för att hantera extrema händelser. Endast fyra av tio uppger att de i någon mån har förberett sig, medan majoriteten inte har vidtagit några åtgärder för att klara av en extremhändelse.
–Det är tydligt att det finns en stor okunskap kring vad man ska göra om en extremhändelse faktiskt inträffar och de flesta har inte förberett sig överhuvudtaget. Kunskap och medvetenhet kring klimatförändringens effekter har ökat, men samhällets beredskap är fortfarande låg. Genom att se till den enskilde medborgaren har kunskap om vad man ska göra vid en extremhändelse och hur man kan förbereda sig,  kan hela samhällets beredskap ökas, säger HannaSofie Pedersen.

Översvämningsskydd i Karlstad.

Översvämningsskydd i Karlstad.

Upplevda extremhändelser

Andel som uppger att de upplevt naturrelaterade extremhändelser i sin kommun:

  • Mälardalen - Stockholm: 15 %
  • Östgöta - Sörmlandsområdet: 20 %
  • Södra Vätternområdet: 29 %
  • Blekinge - Kalmarkusten: 36 %
  • Skåne - Hallandskusten: 31 %
  • Västkusten - Göta älvdalen: 24 %
  • Norra Vänernområdet: 30 %
  • Mellersta Dalälven: 28 %
  • Jämtlandsfjällen: 33 %
  • Mellersta Norrlandskusten: 29 %
  • Referensgrupp (utanför riskområde): 37 %

Om undersökningen

I maj 2021 redovisade SGI och MSB tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. SGI har gjort en analys som visar att klimatförändringen kommer att ge sex gånger fler ras och skred i framtiden och de direkta skadekostnaderna kommer att öka med tio gånger om inga åtgärder vidtas. 

SGI har med hjälp av Novus genomfört en undersökning för att få kunskap om medborgarnas erfarenheter, åsikter och beredskap vad gäller naturrelaterade extremhändelser i Sveriges tio identifierade riskområden. Målgruppen för undersökningen är allmänheten i åldern 18-79 år och som är boende i de tio riskområdena samt en referensgrupp boende utanför de tio riskområdena.  Totalt antal genomförda intervjuer i de tio riskområdena: 3101 (minst 300 per riskområde). Totalt genomförda intervjuer i referensgruppen: 442. Intervjuerna gjordes under perioden: 17-31 maj 2023. Undersökningen är genomförd i en slumpmässigt rekryterad Sverigepanel, vilket ger representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till befolkningen i det aktuella området.

Tio utpekade riskområden i Sverige

2021 redovisade SGI tillsammans med MSB på uppdrag av regeringen tio områden i Sverige med komplexa klimatrelaterade hot. Följande riskområden för ras, skred, erosion och översvämning identifierades:

  • Västkusten – Göta älvdalenSveriges riskområden för ras, skred, erosion och översvämning.
  • Mälardalen- Stockholm
  • Skåne-Hallandskusten
  • Mellersta Norrlandskusten
  • Norra Vänerområdet
  • Blekinge-Kalmarkusten
  • Södra Vätternområdet
  • Östgöta-Sörmland
  • Mellersta Dalälven
  • Jämtlandsfjällen

Mer om nationella riskområden 

Sveriges riskområden för ras, skred, erosion och översvämning.

Tidningen Samhällsbyggaren: Låg beredskap – trots stor oro för fler framtida extremhändelser

Kontaktpersoner

HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Statens geotekniska institut
Tel. 031-7786564
hannasofie.pedersen@sgi.se

David Bendz, forskningschef Statens geotekniska institut
Tel.040-6322366
david.bendz@sgi.se



Om Statens geotekniska institut

Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.


Kontakt

Susanne Karlsson
Kommunikationschef
Susanne Karlsson