Små djur kan ge en bättre bild av markmiljön inom förorenade områden

Daggmaskar, hoppstjärtar och mikroskopiska nematoder kan ge information om miljön i förorenad jord - information som kan komplettera traditionella kemiska analyser. Det visar en förstudie som fått bidragsmedel från SGI:s forsknings- och teknikutvecklingsprogram TUFFO. 

När förorenad mark saneras är målet att minska riskerna för människor och miljö. Hur omfattande saneringen behöver vara avgörs för många föroreningar av risken för skador på markmiljön. Samtidigt kan själva saneringen påverka markmiljön. Därför är det viktigt att marken, och de ekologiska funktioner som är kopplade till markfaunan, inte skadas av saneringen. Ändå bygger uppföljningen av saneringsåtgärder ofta enbart på kemiska analyser av föroreningshalter.

I förstudien har forskare därför undersökt vad djuren i marken kan berätta om markens hälsa. Studien har genomförts vid Kolleberga skogsplantskola, där marken är förorenad av det numera förbjudna bekämpningsmedlet DDT och dess nedbrytningsprodukter.

Forskarna undersökte effekterna på markmiljön med en kombination av två relativt skonsamma saneringsmetoder, biokol som blandas direkt i den förorenade jorden samt växter som odlas på plats, så kallad fytoremediering. För att undersöka hur markens ekosystem påverkades av behandlingarna studerade forskarna tre grupper av djur: daggmaskar, hoppstjärtar och nematoder. Eftersom djuren lever på olika sätt och i olika delar av marken påverkas de olika av olika metoder.

Inga negativa effekter av saneringsmetoderna

Resultatet visar att saneringsmetoderna inte gav några generella negativa effekter på markfaunan.

Vad gällde daggmaskar fanns fler individer i de ytor som behandlats med saneringsmetoderna biokol och växtlighet än i den obehandlade DDT-förorenade marken. Saneringsmetoderna verkar alltså inte ha skadat daggmaskarna. Tvärtom verkar förhållandena i de behandlade ytorna utgöra en bättre miljö för markdjuren.

För hoppstjärtar var bilden mer komplex. I de översta tio centimetrarna av marken fanns tecken på minskad mångfald efter saneringen, medan resultaten på 10 till 20 centimeters djup pekade åt motsatt håll.

Nematoderna påverkades framför allt av vilka växter som odlades. Biokolet hade däremot ingen tydlig generell negativ effekt på dem.

Biologiska studier kompletterar kemin

Förstudien visar att användningen av biologiska indikatorer har potential att utgöra ett komplement till kemiska och ekotoxikologiska analyser, vid uppföljning efter en saneringsåtgärd i mark. Samtidigt behöver resultaten tolkas med försiktighet. Detta är en förstudie med relativt få prover, och markfaunan varierar naturligt både mellan platser och över tid. Innan metoderna kan utvärderas fullt ut efterlyser forskarna större och mer långsiktiga studier.

I rapporten redovisar forskarna ett provtagningsprotokoll för daggmaskar, hoppstjärtar och nematoder. Detta kan underlätta för branschen vid tillämpningen av metoderna och stödja bättre riskbedömningar och metodval.

Förstudien har genomförts vid Chalmers tekniska högskola med Greensway AB och Arnér Consulting AB som samverkanspartners och medfinansiärer.

Rapporten:
Widenfalk, L., Strid, B., Arnér, M., Haaf, E., Drenning, P., Volchko, Y. (2026). Markekologisk uppföljning av stabiliserings- och fytosaneringsmetoder in situ, Utveckling och validering av ett analyspaket, Tuffo 2026-2, Statens geotekniska institut. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-1212

Kontaktperson:
Carolina Ersson, miljöingenjör och programansvarig TUFFO. Telefon: 013-20 18 61, carolina.ersson@sgi.se 

 

---

---