Skillnader och likheter mellan klimatdeklarationer av byggnader i Norden

För att minska klimatpåverkan från byggande har det i flera nordiska länder ställts krav på klimatberäkningar. En rapport från Statens geotekniska institut, SGI, har granskat skillnader och likheter mellan klimatdeklarationer av byggnader i Norden. Rapporten visar bland annat skillnader i krav på geokonstruktioner, gränsvärden för klimatpåverkan och referensvärden.

– I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel det totala utsläppet av växthusgaser. I ett nordiskt perspektiv är det viktigt med kunskap om klimatdeklarationer för att kunna se de olika ländernas klimatpåverkan vid byggen och för att kunna tolka och jämföra beräkningsmetoder. Kunskaperna är också en förutsättning för harmonisering av regler mellan våra länder och för ett mer koldioxidsnålt byggande i Norden, säger Xingqiang Song, livscykelanalytiker vid Statens geotekniska institut.   

Rapporten som Statens geotekniska institut tagit fram går igenom Sveriges, Norges och Danmarks klimatdeklarationer, och Finlands kommande deklaration. Rapportens fokus ligger på de olika ländernas krav på inkludering av geokonstruktioner vid klimatdeklaration av byggnader. Med geokonstruktioner menar man konstruktioner där hållfastheten i jord och berg utnyttjas för att bära både last och sin egen tyngd.

– Vi har fokuserat på geokonstruktioner för att dessa ofta är material- och energiintensiva och kan medföra en betydande klimatpåverkan under byggskedet, säger Xingqiang Song.

Rapporten visar att de nordiska ländernas klimatdeklarationer varierar vad gäller vilka geokonstruktioner som ingår. När det gäller grundkonstruktioner ingår plattgrundläggning och pålgrundläggning i Norge, Danmark och Finland, medan enbart plattgrundläggning ingår i den svenska klimatdeklarationen. En del övriga geokonstruktioner inkluderas i Danmark (som permanenta spontväggar för byggnader) och Finland (exempelvis jordstabilisering och stödmur). Markförberedelse inför markarbete och utgrävning ingår inte i något av de nordiska ländernas regelverk. Det finns dock förslag på att markarbeten och markförstärkning ska ingå i en svensk utökad klimatdeklaration från 2027.

Gränsvärden för klimatpåverkan

Införande av gränsvärden för klimatpåverkan är en viktig del av en klimatdeklaration. Här har länderna kommit olika långt. I Danmark finns redan ett gränsvärde som stegvis kommer att skärpas, medan Sverige och Finland håller på att förbereda införandet av gränsvärden. För Norge är det ännu oklart när gränsvärden kommer att införas. 

Rapporten visar även andra skillnader. Det handlar bland annat om olika systemgränser för moduler och byggdelar, olika referensenheter, som bruttoarea eller uppvärmd golvarea, samt nivåer för påslag vid framtagande av (konservativt satta) generiska klimatdata för byggmaterial.

Rapporten:
Song, X., Carlsson, C., Kiilsgaard, R., Bendz, D. 2023, Klimatdeklaration av byggnader och geokonstruktioner, Sammanställning av nuläge i Norden, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2023-09-06.
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-1021

Kontaktperson:
Xingqiang Song, livscykelanalytiker vid Statens geotekniska institut. Tel: 013-201807, xingqiang.song@sgi.se