Så kan man upptäcka vägar med risk att spricka

En av de vägar i Västernorrlands län som har drabbats av sprickbildning.

Tät jord, ökad nederbörd, sluttning och i vissa fall avverkning av skog. Det är några av de faktorer som kan bidra till kryprörelser i jord, långsamma skred och sprickbildning i vägar. De olika faktorerna presenteras i en förstudie ledd av SGI.

– I vissa delar av landet har kryprörelser och långsamma skred uppstått i anslutning till vägar. För att förstå vad som orsakar det har vi har undersökt miljön som omger vägarna. Vi har bland annat tittat på variationer i grundvatten, portryck, frostprocesser och hur klimatrelaterade förändringar påverkar, säger Hjördis Löfroth, uppdragsledare för studien och forskningssamordnare på Statens geotekniska institut, SGI.

I äldre vägar i Västernorrlands län har sprickor och kryprörelser upptäckts. I en del av vägarna, som ligger i anslutning till slänter med siltiga jordar, har även skred utvecklats.

SGI har lett arbetet med en förstudie om varför långsamma skred i siltig jord uppstår, under vilka förutsättningar och hur de kan förutsägas och övervakas. Studien har genomförts i samarbete med Trafikverket, Chalmers tekniska högskola och Luleå tekniska universitet.

Analysen pekar på ett antal förhållanden som bidrar till att kryprörelser och långsamma skred kan uppstå i anslutning till vägar. Bland annat att vägen går längs med en höjdkurva i nedre delen av en sluttning som ansluter till morän eller berg.  De övre jordlagren i området består dessutom av ett tätt material, som lera och silt.

Studien visar också att en betydligt större nederbörd än normalt bidrog till de spruckna vägarna. I de flesta fall hade en betydligt större mängd nederbörd än normalt fallit på hösten, innan marken tjälades och skredhändelserna inträffade våren därefter.

– De vägsträckor som omfattas av förstudien ligger mellan Örnsköldsvik och Härnösand. Men studien identifierar liknande kryprörelser och långsamma skred även i andra delar av Sverige. Så även på andra platser kan skred längs vägar i vissa fall kopplas till samma förutsättningar som vi sett här. En vägbank längs med en sluttning, finkornig jord och stora nederbördsmängder före skredet, säger Hjördis Löfroth.

Resultatet från förstudien kommer Trafikverket att använda i sitt arbete med att identifiera vägar med risk för kryprörelser och sprickbildning.

Studien:
Löfroth, H, Fritzson, H, Holmén, M, Lundström, K, Rudebeck, D, Abed, A, Karstunen, M, Jia, Q, Laue, J, 2024, Långsamma skred i skiktad siltig jord, Förstudie – BIG A2022-01, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2024-04-30.
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-1031

Kontakt:
Hjördis Löfroth, forskningssamordnare vid SGI, tel: 013-201854, hjordis.lofroth@sgi.se