Pilotförsök visar: PFAS kan stoppas innan det når grundvattnet

Mätpunkter för provtagning och övervakning, inne i barriären av aktivt kol i Örnsköldsvik.

Spridningen av PFAS från förorenad mark till grundvatten kan minska med mer än 99 procent. Det visar pilotförsök som Statens geotekniska institut (SGI) har genomfört i kraftigt PFAS-förorenad mark och grundvatten. I ett av försöken passerade PFAS-förorenat vatten genom en barriär med aktivt kol. Då minskade halten med 99,99 procent, till nivåer som är jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.

PFAS kan spridas från ett förorenat område genom marken till grundvattnet. I Sverige har flera kommuner tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning på grund av PFAS i dricksvattnet. PFAS-föroreningar kan innebära risker för människors hälsa och miljön. Ämnena bryts ned mycket långsamt i naturen och kan spridas från mark till grundvatten och vidare till dricksvatten, sjöar och vattendrag.

Aktivt kol minskar spridningen

SGI har testat och utvärderat åtgärdsmetoder för att minska spridningen av PFAS. Projekten har genomförts under fyra år inom ramen för ett regeringsuppdrag om forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden. Fyra åtgärdsmetoder ingår i projektet: jordtvätt, stabilisering med aktivt kol, termisk behandling (värmebehandling) och luftinjektering.

Stabilisering med aktivt kol har i försöken visat mycket god effekt att minska spridningen av PFAS till och inom grundvatten. Metoden innebär att aktivt kol blandas in i marken eller används i en barriär som det förorenade grundvattnet passerar igenom. Det aktiva kolet binder PFAS så att ämnena hålls kvar och inte följer med grundvattnet.

Omedelbar effekt

I ett försök där aktivt kol blandades in i PFAS-förorenad jord ovanför grundvattenytan minskade halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent. Effekten var i stort sett omedelbar, vilket visar att spridningen från ett förorenat källområde kan stoppas på kort tid.

I ett annat pilotförsök anlades en barriär med aktivt kol nedströms en brandövningsplats i Örnsköldsvik. När det förorenade grundvattnet passerade genom barriären bands PFAS till det aktiva kolet. Efter cirka ett och ett halvt år hade halten PFAS i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent, till nivåer som är jämförbara med rådande gränsvärde för PFAS i dricksvatten.

– Stabilisering med aktivt kol är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet. Metoden bryter inte ned PFAS, men kan kraftigt minska spridningen. Det här är ett viktigt steg för att skydda grundvatten, miljön och människors hälsa, säger Michael Pettersson, forskare i miljökemi och ansvarig för projektet vid SGI.

Platsen avgör metod

Jordtvätt är också en lovande metod för att behandla PFAS-förorenad jord, särskilt i sandiga och grusiga jordar. SGI:s försök visar att tvätt med vatten kan ge en reningsgrad på omkring 90 procent. När vatten kombineras med luft och tensider kan reningsgraden förbättras till omkring 97 procent. Metoden innebär att jorden grävs upp, sorteras i olika storlekar och tvättas så att en stor del av PFAS-föroreningen kan skiljas ut. Den mest förorenade jorden, tvättvatten och skum behöver tas om hand på ett säkert sätt.

– Det finns inte en metod som fungerar överallt. Valet av metod måste baseras på platsens förutsättningar, vilken typ av PFAS som finns där samt vilken risk som ska hanteras, säger Michael Pettersson.

Termisk behandling (värmebehandling) kan vara effektiv för att avlägsna PFAS från jord, om temperaturen är tillräckligt hög och behandlingstiden tillräckligt lång. Samtidigt visar resultaten att PFAS inte alltid bryts ned fullständigt och att restprodukter behöver hanteras noggrant. Luftinjektering som åtgärdsmetod bedömdes ha begränsad nytta.

”Börja använda metoderna”

– Resultaten av pilotförsöken visar att det finns metoder som effektivt kan stoppa spridningen av PFAS till grundvattnet. Vi rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar, samtidigt som effekterna över tid följs upp. Risken med att vänta är att PFAS fortsätter att spridas. Det kan göra att åtgärder i framtiden blir mer komplicerade och dyrare. Det kan också innebära att föroreningarna når nya och opåverkade områden, säger Mikael Stark, chef vid avdelningen för Mark- och vattenmiljö på SGI.

Nästa steg är att följa upp hur metoderna fungerar över tid och att omsätta resultaten i praktisk användning. I rapporten pekar SGI på att arbetet med PFAS-förorenade områden behöver fokusera mer på att minska spridning och risk, inte bara på vilka halter som finns kvar i marken. Det kan göra det möjligt att använda fler åtgärdsmetoder och öka takten i arbetet med PFAS-förorenade områden.

Läs hela rapporten: Regeringsuppdrag om PFAS – delredovisning av övergripande resultat samt förslag på fortsatta åtgärder 

Kontaktpersoner

Michael Pettersson, forskare miljökemi
08-57 84 55 10
michael.pettersson@sgi.se

Malin Montelius, forskare miljökemi
013-20 18 34
malin.montelius@sgi.se

Mikael Stark, chef, avdelningen Mark- och vattenmiljö
013-20 18 09
mikael.stark@sgi.se

Om regeringsuppdraget

Projekten har genomförts under år 2022–2026 inom ramen för ett regeringsuppdrag om forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden. Uppdragen har finansierats genom Regeringens anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden.
Det övergripande målet med arbetet är att bidra till att saneringstakten ökar och därigenom leder till att fler förorenade områden åtgärdas. Uppdraget har genomförts i samarbete med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Naturvårdsverket, akademin och andra myndigheter.

I juli 2026 beslutade regeringen om en förlängning och utveckling av uppdraget för perioden 2026–2030. SGI ska fortsätta att arbeta med forskning och kunskapsspridning om undersökning, utredning och åtgärder. Uppdraget ska även omfatta lämpliga pilotprojekt vid statligt förorenade områden.