Ny sammanställning kan hjälpa till i bedömning av sekundärförgiftning

Sälen är ett av de djur som riskerar att få i sig gifter via födan. Foto: Johan Hammar, Johnér bildbyrå.

I Sverige saknas metoder för att i förorenade områden bedöma risken för sekundärförgiftning. Det vill säga risken för att djur förgiftas via födan. I en ny rapport har SGI sammanställt andra länders metoder. Kunskapen bidrar till att Sverige på sikt kan utveckla egen vägledning om detta. 

I Sverige finns ett stort antal förorenade områden. Det rör sig både om förorenad mark och förorenade sediment, som havs- och sjöbottnar. En viktig del av arbetet med dessa är att bedöma riskerna som föroreningarna utgör för människa, djur och miljö. I riskbedömningar tar man idag dock inte hänsyn till så kallad sekundärförgiftning. Det innebär att man i Sverige inte räknar in att exempelvis fåglar, som ätit fisk som utsatts för föroreningar, blir de som slutligen exponeras för höga halter av gifter.

– Det finns en kunskapslucka i Sverige vad gäller så kallad sekundärförgiftning och den risk som förorenade områden utgör. Men den indirekta effekt som föroreningarna får be-höver också bedömas. Därför tog vi fram den här rapporten, säger Ann-Sofie Wernersson, rapportförfattare och forskare i ekotoxikologi vid SGI, den myndighet som har det nationella ansvaret för forskning, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad inom förorenade områden.

Hon har tillsammans med kollegan Michael Pettersson gått igenom andra länders vägledningar om förorenade områden och sekundärförgiftning. I rapporten visar de med hjälp av internationella exempel att de flesta nödvändiga byggstenar finns på plats för att kunna bedöma risken för sekundärförgiftning vid förorenad mark och förorenade sediment.

– Genom att titta på hur man gör utomlands har vi för sediment kunnat identifiera åtta sätt som det går att bedöma sekundärförgiftning på, säger Ann-Sofie Wernersson.

Utomlands finns etablerad metodik för att ta fram bedömningsgrunder uttryckta som en föroreningskoncentration i olika matriser och som skyddar mot sekundärförgiftning. Det finns även etablerad metodik för att uppskatta vilken mängd föroreningar som sprids till bottenlevande djur samt metodik för att beräkna hur stor mängd förorening som rovdjur utsätts för via födan.

Rapporten som SGI tagit fram kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med sekundärförgiftning och riskbedömning av förorenade områden.

– SGI ska i samarbete med flera andra myndigheter ta fram en vägledning som kan stötta de som arbetar med riskbedömning av förorenade sedimentområden. Troligtvis kommer en kombination av de metoder som har identifierats att ingå. Under tiden kan kunskapen vi förmedlar genom den här rapporten fungera som stöd, säger Ann-Sofie Wernersson.

Rapporten:
Wernersson, A-S., Pettersson, M. 2023, Sekundärförgiftning vid förorenad mark och sedi-ment, En genomgång av andra länders vägledningar för riskbedömning, Statens geotek-niska institut, SGI, Linköping, 2023-11-30. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-1023

Kontakt:
Ann-Sofie Wernersson, forskare i ekotoxologi vid Statens geotekniska institut, SGI. Tel: 031-7496588, ann-sofie.wernersson@sgi.se

Läs mer:
Regeringsuppdrag förorenade sediment