Kusterna i södra Sverige drabbas i allt högre grad av stigande havsnivåer, stormar och erosion. För att mildra problemen görs åtgärder som återplantering av ålgräs och strandfodring. En studie från bland annat SGI visar att boende i de drabbade områdena ofta inte vet vilka åtgärder som görs i deras närmiljö.
Att sandstränder och sanddyner försvinner innebär inte bara en förlust av sårbara ekosystem. Även kulturella och sociala värden går förlorade. Dessa värden ville forskare vid Statens geotekniska institut (SGI), Lunds universitet och World Maritime University i Malmö undersöka närmare.
– Vi ville undersöka hur människor som vistas i kustområden ser på förändringarna. Eftersom samhället lägger resurser på att bevara kusten så är det bra för beslutsfattare att veta vad medborgarna prioriterar. Då får man också lättare stöd för åtgärderna, säger Lisa van Well, forskare vid SGI och en av författarna till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Botany.
För att bevara kustlinjerna i södra Sverige används bland annat naturbaserade lösningar som strandfordring och återplanterat ålgräs. Strandfodring innebär att man på konstgjord väg återställer stranden med sand som man transporterar dit, vilket kan förhindra erosion och översvämning. Man har också planterat nya ålgräsängar vars rötter binder bottensediment och motverkar erosion.
Forskarna lät strandbesökare i Trelleborg, Båstad, Ystad och Kristianstad besvara en digital enkät. Den innehöll bland annat frågor om hur strandbesökarna uppfattar förändringarna längs kusten och hur de ser på de åtgärder som gjorts, eller planeras, med återplantering av ålgräs och strandfodring. 99 personer valde att besvara enkäten.
Resultatet visar att de flesta strandbesökarna uppmärksammat någon typ av förändring längs kusten. Att kustlinjen dragit sig tillbaka har flest lagt märke till, nära hälften. Allra tydligast var strandlinjens tillbakadragande för Ystadborna.
– Av de åtgärder som görs har nära hälften hört talas om strandfordring och åter-planterande av ålgräs, även om strandfodring var mycket mer välkänd. 38 procent känner inte till åtgärderna alls. Men, de lokala skillnaderna är stora. I Trelleborg har få hört talas om åtgärder, medan de flesta i Ystad känner till insatserna i sitt närområde, säger Lisa Van Well.
Studien visar även att det som strandbesökarna uppskattar mest med stranden är det lugn och den tystnad den ger. Det de tycker är viktigast att skydda när havet stiger är kustmiljön och naturen, medan hus och byggnader kommer på en andra plats.
I studien påpekar forskarna att de som besvarat enkäten inte är tillräckligt många för att det ska gå att dra några större generella slutsatser kring resultatet.
Artikeln:
Lisa Van Well, Anelya Isayeva, Pål Axel Olsson and Johan Hollander, Public perceptions of cultural ecosystem services provided by beach nourishment and eel-grass restoration in southern Sweden, Nordic Journal of Botany, 2022.
https://doi.org/10.1111/njb.03654
Kontakt:
Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut, 08-57 84 55 11. Lisa.vanwell@sgi.se
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att förebygga jordskred, ras och stranderosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.