Kan planerad reträtt skydda medborgare vid klimatförändring?

Bebyggelse vid vatten. Foto: Mikael Svensson, Johnér.

Många vill bo nära vatten. Klimatförändringen gör dock att strandnära boende kan bli en kamp mot översvämningar, stigande hav och erosion. Forskare vid SGI har undersökt hur det skulle se ut om samhället bytte kurs – vilket skulle innebära att människan drog sig tillbaka och vattnet fick ta plats.

Klimatanpassningsstrategin som forskarna undersökt kallas planerad reträtt. Det är en förebyggande åtgärd som används i Nya Zeeland, USA, Kanada, Storbritannien och Australien, men inte i Sverige. Den innebär är att man anpassar sig till att kust- och strandlinjen förändras och att man på lång sikt planerar för att flytta byggnader eller anläggningar som byggts för nära vattnet. Det behöver inte vara hela bostadsområden som flyttas utan kan handla om att byta plats på en utsatt ledning.

– Vår forskning visar att det finns en rad fördelar med planerad reträtt, där den främsta handlar om att skydda människor. På lokal och regional nivå finns det ett intresse för planerad reträtt, vilket talar för att den skulle kunna användas som klimatanpassningsstrategi i framtiden, säger Lisa van Well, forskare vid Statens geotekniska institut, SGI. 

Genom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Climate Adaptation by Managed Realignment, CAMEL, har SGI undersökt om man skulle kunna använda sig av planerad reträtt som klimatanpassningsstrategi i Sverige. Man har också undersökt vilka möjligheter och svårigheter som det i så fall skulle innebära.

Svårigheter och möjligheter med planerad reträtt

Forskningsprojektet visar att en del av svårigheterna med planerad reträtt handlar om föreställningar. I Sverige finns fortfarande en föreställning om att det är trevligt att bo nära vatten och strandzonen betraktas som statisk – trots att klimatförändringen visar något annat. Det råder även en uppfattning om att översvämning inte är ett stort problem i Sverige. I intervjuer med planerare och politiker framgick det också att det finns en kunskapslucka om vad planerad reträtt innebär och hur det skulle kunna användas i klimatanpassningssammanhang.

Bland de mer praktiska problemen såg forskarna att lagstiftning, styrning och politik försvårar för beslutsfattare. Det försvårar också att det inte finns någon plan för kompensation om man skulle behöva flytta på exempelvis ett hus.

Vad gäller möjligheter för planerad reträtt handlar den främsta om att det skulle innebära ökad säkerhet och trygghet för människor och infrastruktur i riskområden. På lång sikt kan också naturvärden som gått förlorade återskapas. Det finns också möjlighet att bygga nya naturvärden som människor kan dra nytta av, exempelvis genom turism.

Ytterligare en möjlighet med planerad reträtt är det som kommit att kallas flexmark. Det innebär att man använder marken nära vattnet på ett flexibelt sätt, i takt med att havet stiger eller översvämningarna blir fler. Då kan funktioner flyttas eller ändras över tid och marken kan få ett värde istället för att betraktas som en förlust.

– Att planera för reträtt är ett långsiktigt jobb. Ska planerad reträtt användas för att skydda människor i riskområden bör arbetet komma igång innan problemen blir större, säger Lisa van Well.

Resultaten bygger på enkätstudier, intervjuer, litteraturstudier och workshops. Dessa har riktat sig till medborgare, tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering och klimatanpassning på myndigheter, regioner och kommuner och branschorganisationer.

Efter att forskningsprojektet avslutades har forskarna gått vidare med ett nytt forskningsprojekt, COALA. Där utforskas flexmark som en strategi för anpassning till stigande hav och erosion.

Projektet har letts av Statens geotekniska institut tillsammans med Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut (SMHI), RISE Research Institutes of Sweden och Linköpings universitet. Utöver dessa har ett antal projektmedlemmar varit knutna till projektet i form av Trelleborg, Öckerö, Karlstad och Umeå kommuner, samt länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland.

Projektet har finansierats av Formas.

Kontakt:
Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut, 08-57845511. lisa.vanwell@sgi.se

Rapporten:
Göransson, G., Van Well, L., Bendz, D., Danielsson, P., Hedfors, J., Andersson, M., Löwgren, J., Lemon, N., Eriksson, E., 2023, Klimatanpassning genom planerad reträtt, Slutrapportering av forskningsprojektet CAMEL, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2023-02-22. Länk till rapport: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-1014