Grundläggning - en stor del av ett bygges klimatpåverkan
I klimatdeklarationer för nya byggnader räknas inte grundläggningen med. En ny studie har dock undersökt klimatavtrycket för grundläggningsarbeten. Att bygga på lera, som är vanligt i Sverige, kräver omfattande arbeten för att byggnaden ska stå stabilt. Nu visar en studie från SGI att grundläggningsarbeten kan stå för upp till 24 procent av hela byggskedets klimatavtryck – en andel som förbises i klimatberäkningar.
Byggsektorn bidrar till en betydande del av växthusgasutsläppen. Men när klimatdeklarationer görs för nya byggnader tas inte grundläggningen med.
– Det är bara byggnaden ovan mark som redovisas i klimatdeklarationen, trots att arbetet under mark är betydande. I Sverige är grundläggning särskilt viktig att ta med, då stora delar av landets befolkning bor och bygger på mjuka lerjordar som kräver omfattande geotekniska lösningar, säger Christel Carlsson, forskningssamordnare för fysisk planering och byggbarhet, vid Statens geotekniska institut, SGI.
Hon är medförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Building Research & Information.
Studien bygger på en litteraturöversikt samt en fallstudie av byggnaden Citygate i Göteborg. På detta 36 våningar höga kontorshus har forskarna gjort en livscykelanalys (LCA) där även mark- och grundläggningsarbeten analyserades. Något som är ovanligt då LCA-studier ofta fokuserar på byggnaders stomme, material och drift. Syftet med studien var att fylla denna kunskapslucka.
Stål och betong största utsläppskällorna
Resultaten visar att stålpålar, betongpålar och spontväggar, som används i grundläggning, är de största källorna till utsläpp. Eftersom både stål och cement är koldioxidintensiva får materialvalet en avgörande roll för resultatet. Transporter och maskinarbeten däremot har en mer begränsad påverkan.
– Vi kan inte längre bortse från grundläggningsarbetens klimatpåverkan. Om vi vill nå byggsektorns klimatmål måste vi fundera på var vi placerar våra byggnader, men också utveckla mer hållbara lösningar för stål- och betonganvändningen i marken, säger Christel Carlsson.
I artikeln pekar forskarna ut möjliga vägar för att minska klimatpåverkan från grundläggning. Bland annat att man i större utsträckning ska använd återvunnet stål och klimatförbättrad betong. De föreslår också nya konstruktionslösningar som kräver mindre material. Att nya metoder tas fram för att minska behovet av djupgrundläggning är också en möjlig väg framåt.
Kontaktperson:
Christel Carlsson, forskningssamordnare vid SGI, christel.carlsson@sgi.se, tel: 040 - 35 67 78.
Vetenskaplig artikel:
Song, X., Carlsson, C., & Nguyen, D. (2025). Life cycle assessment of geotechnical works for high-rise building construction on soft clay in Sweden. Building Research & Information, 53(6), 717–733. https://doi.org/10.1080/09613218.2025.2487829
Läs mer på SGI:s webb: Geokonstruktioners klimatpåverkan
Om Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut (SGI) är en expertmyndighet. Vi arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. I våra uppgifter ingår att minska riskerna för ras, skred och erosion. Vi arbetar också med att ta fram ny kunskap och nya metoder för att sanera förorenade områden. Dessutom bidrar vi till arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. De miljömål som framför allt berör vår verksamhet är God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
Kontakt
Powered by Notified