Digital bildanalys ska ge kunskap om torvs storlek och struktur

Blötlagd torv som senare ska fotas digitalt.

En ny metod med digital bildanalys har testats för att se om den kan ge en mer detaljerad bild av hur torv är uppbyggd. Resultaten visar att metoden tydligt skiljer mellan torv med olika nedbrytningsgrad. På sikt kan metoden bidra till bättre geotekniska undersökningar och billigare lösningar när man bygger på torv.

Torv består av växtrester som brutits ned under lång tid i våta miljöer. Materialet innehåller både större fibrer och mindre partiklar. Hur dessa är fördelade påverkar bland annat torvens hållfasthet, genomsläpplighet och sättningsegenskaper. Det är egenskaper som är viktiga att känna till vid exempelvis bygg- och anläggningsprojekt på torvmark. Trots det saknas i dag standardiserade metoder för att mäta fibrernas storlek och fördelning på ett detaljerat sätt.

– Idag beskrivs torv utifrån förmultningsgrad. Men det vi har behov av är att beskriva torvens tekniska egenskaper, säger David Rudebeck, geotekniker vid Statens geotekniska institut, SGI.

Metoden kan skilja olika typer av torv åt

Torv beskrivs med hjälp av von Post-skalan, som anger torvens humifieringsgrad, alltså hur nedbrutet materialet är. Metoden bygger på att torv pressas i handen och att materialets bedöms visuellt. Metoden är enkel att använda, men bygger delvis på subjektiva bedömningar.

– Egentligen skulle vi önska att man kunde beskriva torv på samma sätt som när man beskriver mineraljordar. Då använder man sig av siktanalyser. Men, en sådan metod fungerar dåligt eftersom torv inte går att sila. Torvfibrerna hakar fast i varandra, ungefär som i en hög med grenar, säger David Rudebeck.

Forskarna valde därför en annan väg. För att separera torvfibrerna från varandra lades torven i vatten. Fibrerna placerades sedan på filterpapper, torkades och fotograferades i hög upplösning. Med hjälp av bildanalys kunde ett datorprogram identifiera varje enskild fiber och beräkna dess storlek.

– Resultaten visar att metoden ger relativt samstämmiga resultat vid upprepade analyser. Metoden skiljer tydligt mellan torv med olika nedbrytningsgrad, säger David Rudebeck.

Torven från Mullsjö, som var mindre nedbruten, innehöll generellt större fibrer än torven från Hyltena, där växtmaterialet brutits ned längre. Resultaten stämmer väl överens med vad som tidigare har observerats, men som det vanligen saknas mätresultat för.

Fler typer av torv ska testas

Metoden med bildanalys befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Nästa steg är att testa fler torvtyper och utveckla mer avancerade metoder för att analysera stora, böjda och förgrenade fibrer.I framtiden kan metoden göra det enklare att jämföra torv från olika platser. Det skapar bättre möjligheter att dela kunskap och erfarenheter från forsknings- och byggnadsprojekt på torv, både i Sverige och internationellt.

Studien har genomförts av Statens geotekniska institut, SGI, i samarbete med RISE och MoRe Research. Projektet har syftat till att pröva och utvärdera en metod för att kvantifiera fibrers storleksfördelning i låg- och mellanhumifierad torv med digital fotoanalys.

Kontakt:
David Rudebeck, geotekniker på Statens geotekniska institut, 031 - 778 65 78, david.rudebeck@sgi.se

Rapport:
Rudebeck, D. (2026). Digital fotoanalys av torv: Utvärdering av fibrers storleksfördelning, Statens geotekniska institut. SGI.