Beräkna klimatavtryck för grundläggning av hus

Nu finns fritt tillgängliga klimatdata som kan användas för att beräkna klimatpåverkan från grundläggning vid byggnation. De har tagits fram av SGI tillsammans med andra aktörer i byggbranschen.

Vid grundläggning används en stor mängd cement och stål, som tillsammans med tillhörande transporter leder till en negativ klimatpåverkan. Storleken på klimatpåverkan beror bland annat på de geologiska förhållandena och byggnadens konstruktion, vilket påverkar val av grundläggningsmetod och mängden schaktmassor som måste transporteras.

Sedan den 1 januari 2022 måste byggherrar deklarera klimatpåverkan av nya byggnader för att få bygglov. Klimatpåverkan från grundläggning ingår inte i klimatdeklarationen idag, men det kan komma att ändras. Nyligen redovisade Boverket ett förslag till utökad klimatdeklaration av byggnader där det föreslås att även markarbeten och grundläggning ska klimatdeklareras från och med 2027.

– Syftet med klimatdeklarationen är att minska klimatpåverkan från byggande. Grundläggningen av en byggnad kan ge ett betydande bidrag till en byggnads totala klimatavtryck. Därför är det rimligt att även grundläggning ingår i klimatdeklarationen, säger Christel Carlsson, forskningssamordnare på Statens geotekniska institut, SGI.

För att kunna bedöma klimatpåverkan från olika grundläggningsmetoder krävs kvalitetsgranskade klimatdata. I ett projekt som finansierats av Smart Built Environment har SGI tillsammans med byggaktörer tagit fram generiska klimatdata för 21 olika grundläggningsmetoder som gjorts tillgängliga via Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) , som tillhandahålls av IVL, Svenska Miljöinstitutet. Framtagna klimatdata kan också användas vid klimatberäkningar av vägar och järnvägar, som också kräver förberedande markarbeten och grundläggning.

Klimatberäkningar har genomförts i två fallstudier med hjälp av projektets framtagna klimatdata. I Göteborg beräknades klimatpåverkan från geokonstruktionerna under byggnaden Citygate till 33% av byggnadens totala klimatavtryck under byggfasen. I Stockholm var motsvarande siffra för byggnaden Färgfilmen 3 endast 4%. Skillnaden kan bero på geotekniska förutsättningarna på platserna och exempelvis byggnadernas höjd.

– Klimatdata möjliggör att klimatpåverkan kan lyftas tidigt vid planering och därigenom bidra till att mer hållbara val kan göras. Vi hoppas att detta ska hjälpa byggbranschen att genomföra klimatberäkningar även på grundläggningsarbetet, säger Christel Carlsson.

Projektet har utförts i samverkan med Sweco, IVL, Familjebostäder och Skanska.

Ta del av projektets slutrapport: Klimatdata för geokonstruktioner

Boverkets slutredovisning av Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration

Om Smart Built Environment

Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som realiserar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Smart Built Environment samordnas av IQ Samhällsbyggnad med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Kontakt

Christel Carlsson, forskningssamordnare Statens geotekniska institut,
40- 35 67 78, christel.carlsson@sgi.se