Ömtålig åkermark ska skyddas med norsk metod
På en del av åkermarken har en avschaktning gjorts. Den ska höja stabiliteten i området. Längs Göta älv pågår ett omfattande arbete för att minska risken för skred. Men de åtgärder som ökar säkerheten kan påverka åkermarken negativt. Nu testar SGI en norsk metod som kan göra åkermark brukbar igen betydligt snabbare.
I områden där det är risk att det sker ras och skred kan en vanlig åtgärd för att höja stabiliteten vara en så kallad avschaktning – att jord grävs bort vid släntkrönet för att minska belastningen. Problemet är att jorden som grävs bort inte bara är ”massa”, utan värdefull odlings- eller betesmark som behöver behandlas varsamt. Och jordbrukaren är i behov av att bruka marken så snart som möjligt.
– Tyvärr har det kunnat ta fem, tio eller till och med 20 år innan jorden ger bra skördar efter en avschaktning. Vi är måna om att fastighetsägarna ska bli nöjda efter att vi har gjort en skredsäkrande åtgärd, så vi började titta på hur man skulle kunna göra det här effektivare, säger David Stålsmeden, geotekniker vid Statens geotekniska institut.
För att hitta alternativa lösningar vände David Stålsmeden och hans geoteknikerkollegor blicken mot Norge. Där har man länge arbetat med omarbetning av terrängen för att göra marken mer jämn och användbar för jordbruk, så kallad ”bakkeplanering”. I och med det har de utvecklat en metodik för att skapa och återställa åkermark efter markarbeten, med goda resultat. Åkermarken ger bra skördar betydligt fortare än man hittills fått i Sverige.
Hösten 2024 åkte SGI på studiebesök till forskningsinstitutet NIBIO i Norge för att se hur metoden används och diskutera hur den kan anpassas till svenska förhållanden.
– Metoden i Norge är mer omständlig, för man sparar och återställer mer av jorden, men den har fungerat väl för dem. Jorden har blivit fullt brukbar igen på bara något år. Därför tänkte vi att vi testar. Det värsta som kan hända är att åkerjorden inte blir fullt återställd riktigt så fort som vi önskar, men vi är trygga med att resultatet ändå blir bättre med denna metod, säger David Stålsmeden.
Den norska metoden går ut på att spara mer av det mellersta lagret jord, den så kallade ”alven”, som i svenska lerjordar motsvaras av torrskorpelera. Detta jordskikt har en struktur som påverkar dränering och växtrötternas tillgång till näring och vatten. Men detta lager har man vid avschaktning i Sverige tidigare tagit bort och kört till deponi. Det man sparat har varit det översta lagret matjord, som man lagt direkt på det nedersta lagret, leran.
– Lera är tät och transporterar inte vatten, vilket innebär att när man lagt matjord direkt på den så har det inte kunnat växa bra. Med den här nya metoden förbättras samtidigt dräneringen och yterosionen minskar, vilket gynnar både stabiliteten och jordbruket, säger David Stålsmeden.
Tryggare slänter utan att offra åkermarken
Ett av de områden där SGI nu använder den norska metoden är vid Ballsered i Lilla Edets kommun, där det finns både skredrisk och värdefull betes- och åkermark. Här har kommunen beviljats 32 miljoner kronor i statsbidrag för skredsäkring.
I Ballsered gränsar åkermarken till en slänt som sträcker sig mot Göta älv. Här har SGI rekommenderat en avschaktning för att minska risken för skred. Lilla Edets kommun har påbörjat åtgärden och man håller som bäst på med att gräva bort jord vid släntkrönet.
– För att bevara åkermarken har man tagit bort det översta lagret matjord och lagt det åt sidan under tiden som schaktningen pågår, säger David Stålsmeden.
Även det andra jordlagret, torrskorpan, bevaras. De olika jordlagren är prydligt åtskilda och upplagda längs avschaktningen.
Längs med den tillfälliga byggvägen ligger matjord sparad under vit markduk. Den har man grävt bort från åkern och den ska läggas tillbaka igen när det är klart.
I en ände av det jättestora fältet, där avschaktningen är klar, har man till och med börjat odla. Lite grönt sticker upp ur all den bruna jordmassan. Planen är att fastighetsägaren ska kunna så i april, som vanligt, och bruka jorden i sommar.
– Det här handlar inte bara om teknik, utan också om förtroende. Markägarna ska känna att vi tar deras förutsättningar på största allvar när vi planerar och genomför åtgärder längs Göta älv, säger David Stålsmeden.
Om Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut (SGI) är ansvarig myndighet för ras, skred och erosion, samt geotekniska och miljögeotekniska frågor. SGI är en expertmyndighet under klimat- och näringslivsdepartementet som arbetar för ett säkert och hållbart samhällsbyggande. I uppdraget ingår att minska riskerna för ras, skred och erosion, att bidra till ett hållbart och säkert markbyggande samt att utveckla teknik och kunskap inom arbetet med förorenade områden.
Powered by Notified