Leror i Göta älvdalen är lika kvicka som man tidigare trott

Den känsliga kvicklera som finns i marken i Göta älvdalen innebär att skred faktiskt breder ut sig över så stora områden som man tidigare antagit. Det visar en ny rapport från Statens geotekniska institut. Rapporten visar också att en norsk modell för skredutbredning däremot inte direkt kan tillämpas på skred i Göta älvdalen.

Området kring Göta älv är det som har störst risk för ras och skred i Sverige. Här har redan en del stora jordskred inträffat med omfattande skador som följd. Klimatförändringarna förväntas öka risken för ras och skred.

Anledningen till att skadorna blir så omfattande i detta område beror på den så kallade kvickleran. Detta är en särskilt känslig typ av lera som när den störs ändrar konsistens. Den fasta formen blir vid skred lika flytande som filmjölk och drar snabbt med sig stora områden.

För att kunna arbeta förebyggande mot skred krävs bedömningar av hur långt ett skred i kvicklera kan sprida sig. Men bedömningarna är ännu inte tillräckligt säkra. Därför ville forskare vid Statens geotekniska institut (SGI) studera inträffade skred i kvicklera för att se om man kunde föreslå säkrare bedömningar.

Kvickleran äter sig fram till fastmark

Rapportförfattarna gjorde dels en analys av spåren från tidigare jordskred, så kallade skredärr. De analyserade också om en norsk metod, som tagits fram för bedömning av skredutbredning i Norge, kunde tillämpas på inträffade skred i Göta älvområdet.

Analysen av skredärr visade att ett flertal av skreden med kvicklera hade brett ut sig ända tills de nått fastmark. Geotekniker uttrycker detta i termer av lutning. I Sverige är det praxis att i bedömningen av skredutbredningen utgå från en lutning av 1:10 eller 1:15 från släntfoten till området bakom släntkrönet. Längs Göta älv räknar man med att ett skred i mycket kvick lera kan nå ända till fastmark. Rapporten visar att ett flertal av skredärrens utbredning hade större lutning än 1:15.

– Vår analys av skredärr stödjer alltså den nu använda metoden för skred-utbredning längs Göta älv, att skred i lera kan nå ända till fastmark, säger Hjördis Löfroth, forskningssamordnare på avdelningen för klimatanpassning vid Statens geotekniska institut.

När forskarna testade den norska metoden, för bedömning av skredutbredning, visade det sig att den inte direkt kan tillämpas i Sverige. Det är dock inte uteslutet att metoden kan anpassas genom att ändra indikatorer och parametrar i modellen.

– Inom forskning är ett negativt resultat också ett resultat. Nu vet vi att den norska metoden inte fungerar för att bedöma ett skreds utbredning i svenska förhållanden. Däremot har vi kunnat bekräfta att kvickleror kan sprida sig ända fram till fastmark, säger Hjördis Löfroth.

Rapporten är framtagen på uppdrag av SGI och finansierats av Delegationen för Göta älv. Delegationen för Göta älv inrättades efter att SGI fått i uppdrag av regeringen att säkra områden i Göta älvdalen från ras och skred.

Rapporten:
Löfroth, H, Gustavsson, J, Ryttmäster, M. 2021, Skredutbredning i sensitiva leror, Delrapport 2: Analys av skredärr och test av norsk metod - Göta älvdalen, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping, 2022-02-17
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-980

En studie har tidigare gjorts inom uppdraget: Rudebeck, D och Löfroth, H. 2020, Skredutbredning i sensitiva leror. Delrapport 1: Metoder för bedömning av skredutbredning – Litteraturstudie. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-926

 

---

---